Ebokslättja

En vinkel på det där med eböcker och tryckta böcker som jag inte vet om den framhållits tidigare är hur skönt det är för det lilla förlaget när väl eboken är publicerad, jämfört med när en tryckt bok är tryckt.

Fram till själva slutproduktionen är allt samma. Boken ska skrivas och bli läsvärd, den ska redigeras och korrekturläsas. Kontrakt ska skrivas. Anmälan till Bokrondellen och marknadsföring är ju samma. Sedan skiljer det sig.

En tryckt bok formges, trycks, kommer tillbaka från tryckeriet och ligger sedan i kartonger på lämpligt ställe och väntar på beställningar. När den beställs ska man göra ett snyggt paket, skapa följesedlar, fakturera, sätta på rätt porto och passa tider på posten alternativt hitta en fungerande brevlåda. Sedan är det bara att hoppas på att boken når sitt mål.

Med en ebok är det lite pyssel med att få själva filen snygg och läsbar. Sedan sköter ett enda företag (det man valt, det finns flera på marknaden) det praktiska kring vattenmärkning etc. Sedan ser jag som förläggare inget mer av boken förutom att jag fakturerar eboksföretaget med jämna mellanrum.

Så som hobbyförläggare är eboken helt klart att föredra. Mindre strul. Och som i dag – nu blir söndagslunchen försenad för det är bokpaket som ska skickas och hinna med posten trots den usla postgången här på halvlandet. (Jag hann inte med att posta paketen ändå. Förlåt, kunderna.)

Blenda förlag säljer fortfarande mer av den tryckta versionen av Behovet av en ny förståelse än av den digitala, men gapet minskar. Den tryckta versionen börjar dessutom ta slut i lådorna (hurra), medan eboken, ja, den kan vi ju ha i lager tills internet lägger sig ner och dör eller så.

Nu kommer jag inte jobba så mycket med Blenda förlag framöver, utan det kommer att bli ett projekt som Kristian driver. (Det är lite praktiskt meck innan detta genomförs i praktiken, dock.)

Men kommer jag någonsin ge ut böcker på egen kaluv igen så blir det eböcker, av bekvämlighetsskäl.

PS. Och ändå köper jag mest tryckta böcker – än så länge. Av nostalgiska skäl, tror jag. Och kanske lite den gamla fröken Duktig – ”Titta vilka fina böcker på konstiga språk jag läser!” Ebokläsningen är hemligare. Men det kan ju ha sina poänger också. Finns en del mer att skriva om detta. Får återkomma.