Categories
Trädgården i Höör

Persiljan blommar och jag gör jord

Jag gör jord i dag. Sedan i somras har jag återtagit mitt bokashi-projekt och har nu ett system med fyra hinkar.

De första sex-åtta omgångarna grävde jag ner i Kyllingaröd i den delen av gården vi kallar Kaffegrottan, efter att ha provodlat potatis där under sommaren. Nu förmultnar bokashin fint där. Jorden är lätt, men inte lika lätt som i Höör. Silt, säger grannen Jöns. Den går nästan att rulla som lera, men faller sedan ihop. Humuslagret är tunt i Kyllingaröd. Men det gick alldeles utmärkt att odla potatis där, och klimatet är lite bättre än i Höör.

I Höör odlar jag på en gammal rullstensås, och från början var jorden mer eller mindre död med ett väldigt tunt humuslager. Efter att ha odlat jorden här i femton år är nu mullen tjock och full med maskar, i varje fall på de flesta ställen. Men näring och vatten far ändå rakt ner i de steniga underlaget. Inga större dräneringsproblem här inte.

Jag gör jord

Oftast gräver jag ner min bokashihink en bit ner i mullen och täcker för med en halv decimeter jord. Lägger för säkerhets skull ett kompostgaller och en sten över, och hittills har jag inte varit med om att något nyfiket djur grävt runt.

I Höör är det lite knepigare. Inte för att jag är rädd för att locka fram råttor och möss, utan för att jag är mer självmedveten i Höör. Även om jag vet att djuren inte gillar det fermenterade hushållsavfallet – råttor vill ha fräsch mat – så vet ju inte mina grannar eller de som går förbi på gatan det. Så här på vintern är det full insyn i min trädgård.

En jordig lasagne

Men så läste jag att det går att göra jord direkt i en hink också, så det gjorde jag i dag. Jag tog fram en stor hink, eller snarare plasttunna, och grundade med mullvadsjord från Kyllingaröd. Sedan varvade jag mullvadsjord, bokashikompost och jord från grönsakslandet – som en bättre lasagne – tills tunnan var full. Toppade med ett tjockt lager jord. Kompostgaller och tung sten.

Nu får det stå och må i någon månad. Sedan tänker jag stjälpa upp underverket i skottkärran och vända runt jorden. Beroende på hur jorden ser ut då så får den antingen gå tillbaka i tunnan igen, eller så förvarar jag den i påsar i väntan på odlingssäsongen. Vi får se.

1 comment on “Persiljan blommar och jag gör jord”

Lämna ett svar till Mullvadsjord – Karin Lilja Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *