Sådd av kål och persilja gör jag så här i mitten av mars. I år har mars varit solig om dagarna men isande kall om nätterna, så jag vågar mig inte ut i växthuset med dessa små, utan de får uthärda inomhus.
Jag har gjort några förändringar i mina sådder i år. Trots att jag varit en ivrig odlare sedan barnsben – och jag nu är femtiotvå år – finns det alltid utrymme för förbättring. Det är en av de saker jag tycker är roligt med odling: det går alltid att lära sig mer.
Länge odlade jag precis som farfar och pappa lärt sig – tekniker som gått i arv från farfars mor och hennes täppa i Barne-Åsaka – men forskning och produktutveckling går framåt. Jag pluggar på, lyssnar in och testar. Rätt ofta är det saker som är rätt självklara och som jag mer av ren slapphet inte använt mig av, som en odlingskalender, men ibland är det rena nyheter, som att odla fram mjölksyrebakterier för starkare grönsaker.
It was one of those March days when the sun shines hot and the wind blows cold: when it is summer in the light, and winter in the shade.
Charles Dickens
Odlingskalender
Tidigare år, när jag odlat i en vanlig villaträdgård, har det funkat att sortera fröpåsarna i såddordning. Fröer som ska sås först ligger överst. Så gör jag fortfarande, men nu när jag har två stora odlingar behöver jag automatisera så mycket jag kan. Ett sätt att automatisera är att göra en odlingskalender. Då kan jag bara kolla i den och se: Jaha, nu är det vecka 13, då ska jag så …
Det ger en möjlighet att förbättra mellan åren. Det är lätt att bli ivrig och så för tidigt. Soliga dagar i mars som dessa känns som sent på våren, men jag vet att det bara är början. Kalendern håller odlingslusten i schack.
Förra året provade jag att göra en odlingskalender i min då nyinköpta padda. Det blev snyggt, men jag hade inte tänkt på att sådder och odlande är en jordig och kladdig göra. När jag kommit på en idé eller dragit en slutsats ville jag ju anteckna direkt, men då stod jag där med kladdiga tassar och ville inte förstöra den fina maskinen.
Så i år fick det bli en enkel papperskalender. Vi råkade köpa en kalender för mycket i julas, och den lade jag beslag på. Det är en kalender med hundbilder, och mellan mopsar och labbar finns nu anteckningar om bästa tiden att så rödbetor och morötter.
Sådd av tomat, basilika och persilja i jiffypots
Nytt för i år är att jag börjat använda jiffypots för tidig sådd av tomat, persilja och basilika. Jag har nämligen varje år lyckats döda många små plantor när jag skolat om dem från en breddsådd, och det här har framför allt varit ett problem med de allra första fröerna, som tomat och persilja. Så i år testade jag med några jiffysar, och det har fungerat utmärkt.
Egentligen bär det mig emot att använda jiffypots, eftersom de består av pressad torv, men de är mycket praktiska. Kanske får det bli pluggbrätten för hela slanten nästa år – fast köpt såddjord består ju till stor del av torv i vilket fall som helst. Jag får ta ett omtag om hela såjordsproblematiken. Mer att lära sig!
Sådd av kål och persilja och basilika i pluggbrätten
I veckan, och den förra, har jag börjat så i pluggbrätten. Brätten var helt orealistiskt för mig tidigare, när jag bara odlade i villaträdgården och jag aldrig gjorde av med en hel fröpåse. Men förra året när vi kom igång med odlingarna på Kyllingaröd, insåg jag att det gällde att ta hand om varenda lilla frö. Jag blev girig och köpte brätten på Öspab i närliggande Östra Sönnarslöv. De funkade bra, så jag köpte några till, och nu har jag totalt fyra stora brätten. Troligen blir det fler inköp senare i vår, för brättena blev en flaskhals förra året.
Just nu har jag två brätten i gång: ett som startade för en dryg vecka sedan med basilika och persilja, och en som jag sådde i går och som bara har svartkål.
- Lärdom till nästa år: basilikan gror snabbare än persiljan, så det var oklokt att dela brätten.
- Lärdom till i år: skaffa några mindre brätten också, för det är bättre att hålla sig till en art i varje brätte. Man kan blanda sorter men inte arter.